Ägir är en jätte i den nordiska mytologin och härskar över haven. Ägir betyder hav och havsguden har också en maka. Men vem är Ägirs maka i djupet? Hon heter Ran eller Rån och är havsgudinna. Tillsammans har de nio döttrar som alla har namn efter vågor. Allt detta beskrivs i den isländska sagan Eddan av Snorre Sturlasson.
Snabbfakta om Ägirs maka:
| Vem är Ran? | Hon är Ägirs maka och havsdjupets gudinna. |
| När dök hon upp? | Mest känd från Snorre Sturlassons Eddan på 1230-talet. |
| Fler namn på Ägirs maka | Hon kallas Ran eller Rån, i senare folktro även Havsfrun. |
| Vem är hennes make? | Ägir är en jätte som också är en havsgud i mytologin. |
Havsjätten Ägirs maka i den nordiska mytologin
Numera ser man mest Ägirs maka i korsord, där svaret ska ha tre bokstäver, och då blir det RAN. Men hon har omtalats redan på 550-talet i den nordiska mytologin. Sedan skrev den isländske författaren Snorre Sturlasson sitt berömda sagoverk Eddan, och där omtalas Ägirs maka i havet ca år 1230.
Det finns också en senare utgåva av Eddan, som kom 1893. Denna version av Fredrik Sandler hade illustrationer av vår kända konstnär Jenny Nyström, och vid den tiden blev det allmänt bekant för folk vem som var maka till jätten Ägir.
Flera platser är uppkallade efter Ägirs maka
Ranrike var under folkvandringstiden ett småkungarike i norra Bohuslän, och det blev en del av riksbildningen i Norge. Flera andra platser på Skandinaviens västkust har också fått sitt namn efter Ran, Ägirs maka i djupet. Exempelvis är Ranheim nu ett område i Trondheim.
Vad är Ägirs maka känd för?
Havsguden Ägirs maka heter alltså Ran, och enligt Snorre Sturlassons saga Eddan är hon havsdjupets gudinna. Hon fångar in drunknade människor med sitt stora nät, och sedan låter hon dem vistas i salar på havets botten. Ran lånade ut nätet till Loke, så att han kunde fånga in dvärgen Andvare. Talesättet ”att klättra ner i Rans säng” är en omskrivning för att drunkna.
Vem är då Ägir egentligen?
Han är enligt folksagan en jätte. Ägir betyder hav och han härskar över havet enligt den nordiska mytologin. Han bor i ett guldskimrande havspalats dit även asarna kommer för att festa. Han tillhör egentligen inte asagudarna, eftersom han är en jätte. Han anses inte heller ha samma höga rang, men hans förgyllda salar i havet tyder på stora skatter, sådana som kanske har förlorats i skeppsbrott.
Enligt Snorre Sturlassons saga bor Ägir på Laesö. Floden Ejdern som tidigare var en gräns mellan Tyskland och Danmark tros ha fått sitt namn av Ägir och den hette tidigare Aegisdyr, som betyder ”Ägirs dörr”. Man tror också att Äxtorp, som ligger i Småland vid sjön Äjen har fått sitt namn av Äge (Ägestorp, Äxtorp), som är den nutida svenska formen av det fornisländska Ägir.
Ägir i mytologin är son till Jätten Fornjot och bror till Låge (elden) och Kåre (vinden). Havsguden Ägir och Ran, som är maka till jätten Ägir, har tillsammans nio döttrar som alla har fått namn efter olika slags vattenvågor. Ägir är också morfar till Heimdall.
Dessa är de nio döttrarna till Ägir och Ran, havsguden Ägirs maka:
- Himinglöva, den himmelsklara
- Dufa, duva eller en sorts våg
- Blodughadda, den med blodigt hår
- Hefring, den som häver sig
- Unn
- Hrönn, bölja ”Rann”
- Bylgja, bölja på isländska
- Båra, kan betyda tsunami eller vågtopp
- Kolga
Det har också funnits flera båtar och färjor i Sverige som hette Ägir, som till exempel en passagerarbåt byggd 1936. Det är alltså ett känt namn från mytologin även i det nutida Sverige. Däremot är det kanske inte så känt vem som är maka åt Ägir. Namnet Ran dyker mest upp i frågesport och korsord, men alla som är flitiga korsordslösare har kommit fram till att hon var maka till Ägir.
Man kan ju fundera på allt detta som kretsar kring hav, men både grekisk och romersk mytologi har havsgudar. Poseidon för grekerna och Neptunus för romarna fyller samma slags funktion som Jätten Ägir, som härskar över haven i den isländska sagan. Jätten Ägirs maka Ran är hans havsgudinna, och tillsammans styr de över gyllene salar och gömda skatter.
